Från tv-tävlingar till spelbordet: Det här händer i hjärnan när vi tar risker

Visst kan man sitta i tv-soffan och skrika sig hes när en deltagare i Vem vill bli miljonär eller Jeopardy väljer att chansa på sista frågan i stället for att ta pengarna och gå. Samma nervkittlande känsla uppstår när ett fotbollsfans lägger ett komplicerat kombinationsspel i slutminuterna, eller när en rutinerad pokerspelare väljer att syna en stor bluff på casino. Men vad är det egentligen som händer i hjärnan när vi fattar beslut under press? 

Hjärnans belöningssystem och "The Near-Miss Effect"

När forskare studerar personer som spelar på ett online casino eller deltar i strategiska slantsignals-experiment, ser de ofta samma mönster i hjärnans skanningar. Det handlar främst om signalsubstansen dopamin.

Det intressanta är att dopaminet inte bara skjuter i höjden när vi faktiskt vinner, utan produktionen är som allra mest intensiv i sekunden innan resultatet avslöjas – under själva osäkerheten.

Ett annat välkänt fenomen inom psykologiforskningen kallas för "The Near-Miss Effect" (nära-mitten-effekten). Det innebär att om du spelar på en spelautomat och två likadana symboler stannar på rad, medan den tredje hamnar precis ovanför vinstlinjen, registrerar hjärnan det nästan som en vinst.

Tv-tävlingar som levande laboratorier

Inom den akademiska världen har ekonomer länge använt gamla tv-program för att studera mänskligt beteende. Ett känt exempel är det amerikanska programmet Deal or No Deal (som sändes som Vem vill bli miljonär? - Miljonjakten i Sverige).

I programmet ska deltagarna öppna väskor med dolda prissummor och löpande ta ställning till bankens bud för att hoppa av. Eftersom det handlar om riktiga, ibland livsförändrande summor, blir det ett perfekt laboratorium för forskare.

En känd studie publicerad i American Economic Review analyserade deltagarnas val och upptäckte två tydliga saker:

• Förlustaversi (Loss Aversion): Vi hatar att förlora dubbelt så mycket som vi gillar att vinna. Om en deltagare har haft otur och rensat bort de högsta vinstsummorna i början av programmet, blir de paradoxalt nog mer benägna att ta extrema risker i slutet. De försöker "vinna tillbaka" det de anser sig ha förlorat.

• Husse-effekten (The House Money Effect): Om deltagaren däremot har haft extrem tur i början, ser de ofta pengarna som "bankens pengar" snarare än sina egna.

Erfarenhet förändrar hur vi hanterar risk

Det som skiljer en nybörjare från en erfaren spelare är ofta förmågan att koppla bort känslorna från matematiken. Inom kognitiv vetenskap pratar man om två olika system för beslutsfattande: System 1 (snabbt, intuitivt och känslostyrt) och System 2 (långsamt, analytiskt och logiskt).

När en person först börjar utforska olika former av betting eller besöker ett casino, styrs besluten ofta av System 1. Man går på magkänsla eller tror att turen "måste vända".

Rutinerade spelare, oavsett om det handlar om blackjack, poker eller sportsbetting, har i stället tränat upp System 2. De förstår koncept som väntevärde (Expected Value) och att slumpen inte har något minne. De vet att varje giv i poker eller varje snurr på ett hjul är helt oberoende av det föregående, och de låter inte en tidigare förlust störa deras långsiktiga strategi.

Känn dig själv

Forskringen visar tydligt att människan inte alltid är den rationella varelse vi gärna vill tro. Våra hjärnor är programmerade att söka mönster i slumpen och att reagera starkt på spänning.

För den som vill behålla övertaget och spela smart är den viktigaste insikten från forskningen därför ganska enkel: Var medveten om dina egna kognitiva fällor. När du känner att pulsen stiger efter en nära-vinst, eller när du vill höja insatsen bara för att vinna tillbaka det du förlorat – det är då det är dags att ta ett djupt andetag, luta sig tillbaka mot matematiken och lita på sin långsiktiga strategi.

För information om ansvarsfullt spelande, besök Spelinspektionen