De svenska supermodellerna om 90-talet: ”Vi såg guldåren”

Det fanns en tid då en svensk kunde bli världsberömd utan att någonsin ha lagt upp en bild på sig själv. Under 1990-talet var svenska ansikten överallt. På omslag i Milano, på jumboskärmar i New York och i kampanjer för Calvin Klein, Versace och Guess. Det var så pass många att ett av seriens avsnitt helt enkelt fick heta ”Volvo, vodka and Vendela”.

I SVT Plays nya dokumentärserie De svenska supermodellerna berättar bland andra Vendela Kirsebom, Marcus Schenkenberg, Alex Lundqvist, Mini Andén och Izabella Scorupco om åren då de erövrade catwalken och om priset de betalade. Realitytopp träffade tre av dem.

LÄS OCKSÅ: Nya SVT-programmet går hem hos tittarna: ”Riktigt roligt och lärorikt”

”Det var mer en slump”

Idag växer unga upp med drömmen om att bli modell. Vendela Kirsebom visste inte ens vad det var.

– Det var absolut inte självklart för min del. Jag blev upptäckt i Stockholm och hade ingen aning om vad det var att vara modell. På vår tid fanns det inga sociala medier och tidningarna var inte som i dag. Idag vet unga vad alla heter och vad alla gör. Men det gjorde inte jag. Så jag tänkte. Okej, jag kan väl pröva, det låter lite kul.

”Lite kul” blev sedan en av de mest ikoniska svenska modellkarriärerna någonsin.

För Alex Lundqvist var det heller ingen barndomsdröm. Någon sa bara att han nog kunde göra det här. Och sedan började resandet.

– Jag hade inte rest så mycket från Sverige innan. Så helt plötsligt är jag i Japan, Sri Lanka, Kina, Thailand. Så fort jag satte min fot i New York kände jag “wow, vilken jävla energi”. Jag tänkte att jag testar ett år här. Nu har jag varit där i trettio år och har två barn i college. Tiden flyger när man har kul.

Det är kanske historiens mest utdragna provmånad.

Magin innan skärmarna

När jag frågar om de känner igen sig i dagens unga modeller blir det tyst en sekund. Sedan säger Marcus Schenkenberg det alla tre verkar tänka:

– Jag tror att vi såg guldåren. 90-talet var verkligen supermodellernas era på riktigt.

– Förr var det fotografen som visste när den magiska bilden var tagen. Nu är det alltid en skärm och där sitter en stylist och någon ägare av företaget och pekar. Ju fler kockar i köket, desto sämre blir det. Det var mer magi förr. Man fick ju vänta på tidningarna också, tillägger Alex.

– Du kunde resa till Kenya i två veckor och inte veta om du hade med dig några bilder hem. Allt skulle ju framkallas, säger Vendela.

– Kommer ni ihåg polaroiderna? flikar Marcus in.

Baksidan av glamouren

Men serien handlar inte bara om resor och kampanjer. När jag frågar om utnyttjandet i branschen så menar Vendela att hon tror att det är värre i dag. Alex säger att han själv navigerat det väl och aldrig upplevt det. Marcus däremot har en annan bild.

– Det hände mycket grejer, tycker jag. Men när man väl fick ett namn vågade de inte lika mycket. De visste att den här killen jobbar, har pengar och skulle kunna säga nej. Men i början, innan man hade ett namn, hamnade man i situationer där de försökte utnyttja en. När man väl fick ett namn fick man mer respekt.

Det svenska nejet

För Vendela fanns det ett skydd som hon tog med sig hemifrån.

– Jag tror att det gjort mycket att vara svensk och uppfostrad här med vissa värderingar. Självkänsla, vem man är och vad man vill och inte vill. Det tror jag faktiskt kommer från Skandinavien på något sätt. Jag har alltid vetat vad jag vill och inte vill. Så jag har gjort det jag har lust till, inte det jag inte vill.

Så hon har alltid kunnat säga nej?

– Absolut. Hundra procent.

Det kommer utan minsta tvekan. Kanske är det just där hemligheten bakom de svenska supermodellerna ligger. Inte bara i kindbenen och de glittrande ögonen utan i förmågan att ta ett flyg till andra sidan jorden, ställa sig framför världens största fotografer och fortfarande veta exakt var gränsen går.

Alla tre avsnitt av ”De svenska supermodellerna” finns att streama på SVT Play den 5 november.